We're all stories in the end...

... just make it a good one!

i'd like to think i'm the mess you'd wear with pride

man, oh man, you’re my best friend, I scream it to the nothingness
there ain’t nothin’ that I need
well, hot & heavy, pumpkin pie, chocolate candy, jesus christ
there ain’t nothin’ please me more than you

... the simplest love

if I am lost it's only for a little while

Band of Horses är hos mig igen.
Det är nog på både gott och ont?
Det lugnar mig. Men det gör inget bättre.

Det känns som när man var liten och satsade sin finaste guldpeng på ett sånt där lotteri med snören som lovade vinst varje gång.
Och så kom man hem med ytterligare en meningslös nyckelring.

Det är höst. Jag hatar dig. Jag hatar vad du gör med mig varje år. Jag klarar inte av att varje dag blir mer lik en raggsocka än den andra.
Det är höst. Och jag kan älska dig. När solen blygsamt tittar fram mellan trädtoppar som förlorat sin prakt och värdighet redan i september,
när jag slås av minnesbilden av hur fri man kände sig när man var herre över sin lövhög på skolgården.

Min lövhög är betydligt större nu.
Men jag hade nog mer kontroll då?

Jag avskyr att vara så här förutsägbar. Att hösten lyckas sänka mig varje år,
för att sen låta vintern ta över likt en tre meter lång niondeklassare med fjunmustasch och lössnus som levde på mellanstadiebarns själar,
och fortsätta trycka ner mig tills jag kommer upp ur den nyligen avfrostade jorden igen likt en ivrig, övermodig krokus i mars.

la la la la la.

 

 

Buttersmurf blev lite poppad (pimpad) av mig förra helgen.
Snuffiluffi! Jag tycker han blev söt. Men att döma av hundögonen så va inte helt överens...

Jag är inne i en sån där typiskt tung och likgiltig period nu. Mycket med allt men inget hinns med. Jag behöver en disciplinspruta men jag är bara så trött hela tiden.

Nåja.

Idag har jag (vi) varit duktig i alla fall. Pluggat med Michaela och Mina i fem-sex timmar. Det tycker jag vi ska ha cred för! High-five!
Ikväll var det scoutdags! Skönt att bryta tentaplugget med nåt helt annat och scouterna är det mysigaste som finns. Gosungar! Träffade bror en kortis efter det och sen dess har jag legat i sängen nästan hela kvällen. Tog förvisso ett bad, men har inte ansträngt mig mer.
Jag är som sagt likgiltig.
Vet inte vad det är med mig.
Skulle behöva typ 500 post-its att spy ur mig grejer på och sätta upp på väggen tillsvidare.

Tentaångest.
Du är åter i mitt sinne.
Må din närvaro bli kort.
Jag får prestationsångest, jag är nervös, jag får ångest för allt annat. Det smittar liksom?

Tentaångest, du förpestar min tillvaro.
Be gone!